Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Kråkan som var en mes Om fågelarter och artbildning

 

Författare: Lennart Nilsson
Illustrationer och omslag: Peter Elfman
Utgiven av: ellerströms
Antal sidor: 207
Utgivningsår: 2008
Ca pris: 150:-

 

I min fågelskådarvärld är en talgoxe en trevlig mes som sprider glädje vid mitt fågelbord under en kall vinter och en trana är en vacker, långbent fågel som frambringar härliga vårkänslor när den högljutt dansar på en leråker i maj. Jag erkänner härmed att jag hittills inte funderat ett dugg på hur talgoxen blev just en mes och tranan en trana.

 

Nu har jag dock läst en bok som bevisar att det finns andra som funderat över det betydligt mer än jag.
Lennart Nilsson, ornitolog och författaren till den boken, har till råga på allt präntat ner en mängd mycket intressant fakta om just detta. Och till min stora förvåning har han skrivit boken på ett så lättbegripligt sätt att även jag, en ”fågelbordsskådare”, plötsligt märkte att jag intresserat slukade sida efter sida och till min stora förvåning förstod mig på begrepp som allopatrisk, endemisk art, morfologi, taxon m.m.

 

Lennart Nilsson har inte själv forskat fram det som finns att läsa i boken.. Nej, han har läst sig till det.. Ett par rader från bokens sida nummer 6 beskriver hans syn på det hela: ”Det kan tyckas förmätet att en amatörornitolog ger sig på ett område som nuddar vid svåra ting som genetik och DNA-analys. Men de professionella biologerna är fullt upptagna med att forska och skriva uppsatser till vetenskapliga journaler, handleda doktorander och undervisa studenter. De har sällan tid att skriva populärt om sina resultat. Därför må det vara rimligt att en amatörornitolog summerar det han läst sig till.”

 

 

Medan jag läser fascineras jag av mycket. Här några små exempel:
Det beräknas i dagsläget finnas nästan 10 000 olika fågelarter i världen, och alla dessa härstammar från en urfågelart. Svindlande tanke! Hur blev alla dessa mesar, sparvar och kråkor just det som de är idag?!
För mer är 80 miljoner år sedan startade det hela.. och forskning pågår fortfarande.
Är våra svenska koltrastar och gråsparvar ursprungligen från Australien? Hur visste en lövsångare att den inte skulle para sig med den till utseendet så lika gransångaren? Och ett steg bakåt: Vem upptäckte att grönsångaren och gransångaren inte var samma fågel? Och hur?
Hur har nya arter och fågelpopulationer upptäkts? (Det fanns varken kikare, kameror, DNA-forskning eller Intrenet med Google när Gilbert White under första delen av 1700-talet började dela upp de små gröna sångarna i byns skogsdungar till löv-, gran- och grönsångare.)
Hur blev det skillnad på mindre och större korsnäbb? Och hur kom bändelkorsnäbben med sitt vita band på vingen plötsligt in i bilden?

 

Mycket intressant och lärorik. Och framför allt tänkvärt!
Bokens titel ”Kråkan som var en mes” sammanfattar denna fina läsupplevels mycket bra. Jämförbart med ordspråket ”Det är inte guld allt som glimmar..”
Läs den och du kommer plötsligt på dig själv med funderingar av typen: Turdus Merula..Koltrast idag.. men om 1 miljon år.. är den kanske blå då? Tänk om man fick leva och se!
..eller tänk om man fått leva och se alla de ca 150 000 fågelarter som beräknas ha existerat på vår jord under alla miljoner år, och varav alltså mer än 90% nu är utdöda..
Så var rädd om gråsparven och talgoxen i din trädgård! Och läs boken!

 

/Kirsti Viinamäki

 

.

 

Maila oss:

strandskatorna@panatet.se

 

 

 

 

Gilla Strandskatorna på FB!